Köldmedier

Syftet med denna sida är att samla information och rapporter om olika köldmedier, standarder och förordningar som påverkar dem.

Utvecklingen för att ta fram köldmedier med lägre växthuspåverkan, lägre GWP (Global Warming Potential) har resulterat i en uppsjö av nya syntetiska köldmedier men har även ökat intresset för de naturliga köldmedierna. De typer av syntetiska köldmedier som är mest förekommande i kyl- och värmepumpande aggregat är de traditionella HFC:erna som generellt har en hög växthuspåverkan. Dessa är reglerade i f-gasförordningen, EU 517-2014 och är under utfasning, mer info finns på alltomfgas och nedan. En ny typ av syntetiska köldmedier som tagits fram de senaste åren kallas HFO.

HFO

HFO är förkortning av Hydrofluoroolefiner. Skillnaden mot de köldmedier som ovan benämns som f-gaser, och är reglerade i f-gasförordningen, är att de är omättade. Vilket innebär att de har minst en dubbelbindning mellan kolatomerna. Tack vare denna är HFO-köldmedier mer reaktiva (molekylerna bryts lättare upp i mindre delar) än de traditionella HFC-köldmedierna och därmed är deras växthuspåverkan i paritet med koldioxid (sett ur en 100 års period), det vill säga de har en betydligt lägre växthuspåverkan än de traditionella HFC-köldmedierna. De flesta HFOer är oftast ”milt” brännbara och faller inom brännbarhetskategorin A2L. Vid brand kan HFOer sönderfalla och bland annat bilda vätefluorid (fluorväte, HF) och karbonyldiflorid som är mycket farliga gaser. När HFOer bryts ner i naturen ger de bland annat upphov till trifluorättiksyra, TFA i olika stor utsträckning. TFA är en stark syra som är mycket resistent mot mikrobiell nedbrytning, det vill säga molekylerna finns kvar i naturen under lång tid. TFA ackumuleras i marken, i växter och ekosystem över tid och på längre sikt kan de möjligen påverka växter, djur negativt. Förutom riskerna vid utsläpp av HFOer när de används som köldmedium finns även rapporter om biprodukter som troligtvis har uppkommit vid produktion av HFOer med betydande växthuspåverkan och negativ påverkan på ozonskiktet. Så även om växthuspåverkan är betydligt lägre med HFOer så finns det andra miljörisker, kända och okända, med att använda en ny typ av syntetiska köldmedium.

Inom EU pågår ett arbete där det utreds om HFO köldmedier ska inkluderas i REACH förordningen vilket kan innebära att de begränsas eller förbjuds framöver, mer finns att läsa här.

Lärdomarna från tidigare syntetiska köldmedier, med negativ påverkan på ozonskiktet då CFC och HCFC (i dagligt tal freoner) användes som köldmedium visade sig först efter många års användning, till dagens HFC-köldmediers med deras starka bidrag till växthuseffekten med global uppvärmning som resultat, manar till försiktighet.

Nedan finns ett antal rapporter och presentationer som belyser dessa risker.

Plummeting sperm counts, shrinking penises: toxic chemicals threaten humanity, Erin Brokovich

Photodissociation of CF3CHO provides a new source of CHF3
(HFC-23) in the atmosphere: implications for new refrigerants
. (ännu ej granskad)

Potentiella faror med trifluorättiksyra, KTH

Presentation av Björn Palm, HFO och TFA

Revidering av f-gasförordningen

F-gasförordningen är under revidering. Nedan återfinns några förslag på förbättringar hur förordningen kan stärkas. Efter att senaste revideringen av f-gasförordningen togs fram, 2014 har EU höjt nivån på att minska reduceringen av växthusgaser från 30 procent upp till 50 procent till år 2030 och år 2050 är nu målet att EU ska ha ett netto noll utsläpp. Mer information om förändringar i f-gasförordningen kommer under 2021.

Brännbara köldmedier

Många av de nya syntetiska och naturliga köldmedierna är brännbara vilket betyder att en riskbedömning behöver utföras innan man hanterar dem. Nedan återfinns en kvalitativ riskbedömning för brännbara köldmedier för några olika typer av kyl- och värmepumpar.

Naturliga köldmedier

Vilka applikationer finns idag med naturliga köldmedier?