Den 9 september arrangerade Innovationskluster Varmt & Kallt tillsammans med Energiforsks Värmekluster en heldagsworkshop om geotermi i Sverige, i Energiforsks lokaler i centrala Stockholm. Workshopen, som samlade ett trettiotal deltagare, innehöll såväl tekniska och geologiska, som ekonomiska och finansiella aspekter.
Under workshopens första halva gav Signhild Gehlin, vd på Svenskt Geoenergicentrum, en kort översikt över geotermins principer, tillämpningar och utbredning i världen, innan Jan-Erik Rosberg från Lunds universitet fick ordet för att berätta om den svenska geologin och den borrteknik och geotermiska erfarenhet som finns idag. Den svenska urberggrunden har en geotermisk gradient (temperaturökning med djupet) som ligger runt 15-18°C per kilometer, och på sina ställen kan gradienten uppgå till 20°C per kilometer. Inom geografiska områden med sedimentär berggrund (t ex i stora delar av Skåne) är den geotermiska gradienten 25-30°C per kilometer. Det innebär att om man ska nå temperaturer på 120°C behöver man borra i storleksordningen 4-7 kilometer i svensk berggrund. På de ställen där det finns sedimentär berggrund är ligger den oftast ovanpå kristallin berggrund, vilket gör att den geotermiska gradienten och hårdheten förändras med djupet i samband med övergången mellan sedimentärt och kristallin berggrund. Det senare gör att det kan vara motiverat att anpassa borrmetoden därefter.
Peder Berne från EON berättade om testborrhålsprojektet i Malmö som slutrapporterades i december 2021. Där sökte man efter 140°C temperatur för ett EGS-borrhål (Enhanced Geothermal System, där man spräcker upp berg på djupet för att öka flödeskapaciteten i berget). En viktig slutsats från projektet är att det är viktigt att utveckla tekniken för seismisk data och att kunna tolka data.
Under dagens andra halva stod fokus på ekonomiska aspekter av djupgeotermin. Emil Holmfridsson på Skellefteåkraft gick igenom hur bolaget började intressera sig för djupgeotermi som inslag i värmeproduktionen år 2015 och de kontakter man då hade med ett tyskt geotermiföretag som varit inblandat i flera europeiska geotermiprojekt, bland annat i Cornwall i Storbritannien. Under 2021-22 har Skellefteåkraft tagit fram en projektbudget som styrelsen nu ska ta beslut om. Man uppskattar att borrkostnaden utgör ca 70% av projektkostnaden, vilket betyder att forskning på effektivisering av borrningen snabbt blir lönsamt. Skellefteåkraft är ett kommunalt bolag som vill dela med sig öppet med resultaten från projektet.
Mattias Mörnesten från Baseload Capital gave en inblick i hur gröna investerare ser på geotermiprojekt i Sverige och globalt, och vilka förutsättningar som behövs för investeringar i geotermi. Generellt har man satsat på projekt där man kan nå temperaturer på 100-200°C, och man har projekt bland annat på Island och i Japan och Taiwan. De svenska elpriserna har hittills varit för låga för att det ska vara lönsamt att investera i geotermi här, uppgav Mattias.
Emina Pasic från Energimyndigheten gick igenom de forskningsfinansieringssatsningar som finns och som potentiellt kan passa för djupgeotermiska forskningsansökningar.
Ett uppföljande webbmöte arrangerat av Energiforsks Värmekluster och Varmt&Kallt den 23 september samlade ett 15-tal personer som stämde av lärdomar från workshopen och planerade för fortsatt samling, forskning och utveckling inom geotermi i Sverige.
Är du intresserad av det fortsatta arbetet kan du kontakta Svenskt Geoenergicentrum.