Den 2 oktober arrangerade Svenskt Geoenergicentrum i samarbete med innovationsklustret Varmt & Kallt en heldags workshop med fokus på innovationspotentialen inom geoenergibranschen, och djupgeotermiska satsningar i Sverige. Ett fyrtiotal deltagare med olika bakgrund inom geoenergi- och energibranschen deltog under workshopen.

Den första frågan som diskuterades under workshopen var vilken innovationspotential som deltagarna ser inom geoenergibranschen i stort. Frågorna gällde hårdvara (utrustning, verktyg, etc), såväl som mjukvara (simuleringsverktyg och andra digitala verktyg) och tjänster och metoder. Den andra stora diskussionsfrågan handlade om djupgeotermi i skandinaviska förhållanden. Deltagarna var överens om att det kan finnas potential för Sverige att utvinna värme genom djupgeotermi, men att det inte finns någon potential för geotermisk elproduktion i Sverige, då temperaturen i berggrunden är för låg för att få lönsamhet.  Resultaten och erfarenheterna från de finländska geotermiborrhålen i Espoo som just nu borras med DTH (sänkhammarborrning) är viktiga att följa för att bedöma möjligheterna för geotermi i Sverige. Tero Saarno, St1, berättade att man just nu utför tester på två testhål i Malmö, det ena på 1000 m och det andra på 4000 m, där man använder äldre borrhål och fördjupar dessa. Man utför först pilotborrning för att sedan göra verkliga produktionsborrhål.

Slutsatserna från workshopens diskussioner var att det finns en betydande utvecklings- och innovationspotential inom geoenergibranschens olika delar i Sverige och Norden, med flera intressanta utvecklingsvägar. Dels inom djupgeotermi för värme, och dels i utveckling av medeldjupa borrhål (500 – 1000 m) med kollektorer för användning i tätbebyggt område. Även högtemperaturlager för fjärrvärmenät och termiska lager i lågtemperatur-fjärrvärmenät lyftes fram som viktiga innovationsområden. En förutsättning för framtiden inom dessa områden är utveckling av borrteknologin och av borrhålsvärmeväxlare som passar för borrhål som är djupare än 500 m. Två andra viktiga förutsättningar som lyftes fram var samverkan mellan akademi och näringsliv, och tillgång till riskkapital och någon form av riskfond. Man måste våga ekonomiskt för att utvecklas.

I bilden visar Johan Barth Nordens geologi. Foto Viktor Ölén