Under ett fyraårigt samarbetsprojekt har experter från sju länder följt upp ett trettiotal långtidsmätningar av större geoenergianläggningars prestanda. Erfarenheterna från anläggningarna har bland annat resulterat i ett riktlinjedokument för hur man bör instrumentera och mäta prestanda hos större geoenergianläggningar. Klas Berglöf, ClimaCheck, delar under webbinariet sin kunskap om varför och hur en bra instrumentering görs, och hur detta minskar kostnader och bekymmer för beställaren.

Varmt välkomna!

När: 30 maj klockan 9.00 – 10.00
Var: digitalt
Kostnad: gratis

Asbjørn Vonsild har varit projektledare (Convener) för produktstandarden IEC 60335-2-40 Ed. 7 och ger sin syn på hur denna och liknande standarder kan underlätta övergången till naturliga köldmedier som propan.

Inför omröstningen om den reviderade f-gasförordningen har några av de stora service och installationsfirmorna i Sverige gett sin bild på möjligheten på en övergång till naturliga köldmedier och under vilken tidsperiod det kan uppnås.

Förutom den klimatpåverkan som de fluorerade köldmedierna bidrar med och regleras i f-gasförordningen så har det visat sig att flertalet fluorerade köldmedier och blandningar av dessa som används idag bildar TFA, Trifluorättiksyra. Men vad är TFA, hur bildas det och vilken påverkan har det på djur och natur på kort och lång sikt; är det på grund av TFA som 5 länder inom EU nu vill förbjuda försäljning av samtliga PFAS ämnen och produkter som innehåller PFAS, genom EU förordningen REACH? För att reda ut dessa frågetecken och många andra har vi förmånen att få lyssna på Audun Heggelund från Norska Miljödirektoratet som jobbar med frågan.

När 11 maj klockan 9:00 – 10:00

Talare Audun Heggelund

Var digital

Det internationella energiorganet IEAs medlemsländer använder cirka 75% av den globala energin. Därmed får IEAs rekommendationer och ställningstagande stort genomslag i många länder runt om i världen. Vi kommer under webbinariet få höra Caroline Haglund Stignor, från IEA HPT TCP gå igenom special rapporten Future of heat pumps som tittar närmare på hur värmepumpar de kommande åren kan bidra till ett hållbart energisystem.

När 4 maj 8:30 – 9:15

Var digitalt

Talare Caroline Haglund Stignor, RISE

 

Den 21 mars klockan 9:00 kommer Varmt & Kallts nationella team informera från IEA HPT arbetet. Om du är intresserad av vad som sker och vad som är på gång eller vill påverka framtida forskning med fokus på kyl- och värmepumpar internationellt och hur Sverige deltar i detta arbete tveka inte att anmäla dig.  

Agenda

9:00

Sveriges roll i IEA HPT

                           Emina Pasic, Energimyndigheten

Vad är IEA HPT och hur fungerar det internationella arbetet?

                           Monika Axell och Caroline Haglund Stignor, Rise

Varmt & Kallts nationella team

                           Viktor Ölén, Svenska kyl & värmepumpföreningen

Finansiering

                           Emina Pasic, Energimyndigheten

Nya annex under uppstart

                           Översikt

                           Safety measures on flammable refrigerants

                           Heat pumps in circular economy

11:00                

avslut

Är det möjligt med en övergång till hållbara köldmedier i värmepumpar och hur lång tid uppskattas denna övergång ta? Svaren sträcker sig från att det är helt omöjligt till att det redan idag finns produkter på marknaden. Framstående personer på de ledande universiteten och institutionerna runt om Europa som forskar inom kyl- och värmepumpande teknik delar här med sig om sin kunskap i frågan. A Transition to Sustainable Heat Pumps – a Position Paper from the Scientific Community

Den europeiska kemikalieinspektionen ECHA har nu publicerat förslaget för begränsningar som övervägs för tillverkning och användning av PFAS ämnen. Som finns beskrivet här berörs merparten av de syntetiska fluorerade köldmedierna (HFO och HFC) av förslaget. Det finns 2 olika alternativ i förslaget från ECHA, i det första alternativet förbjuds tillverkning och användning, 18 månader efter att lagförslaget har godkänts. I det andra alternativet så finns det vissa undantag för vissa användningsområden. Ett sådant är påfyllnad av kyl- och värmepumpar som tillåts i 13,5 år efter att lagförslaget har blivit giltigt. Ett annat undantag rör installationer av kyl och värmepumpar där nationella säkerhet och byggnadskoder förbjuder användning av alternativa köldmedier (för Sverige är detta troligtvis inte tillämpbart). Lagförslaget förväntas bli giltigt 2025.

Den 16 november går Varmt & Kallts forskardag av stapeln. Under förmiddagen kommer övergången till naturliga köldmedier att belysas med fokus på de mindre kyl- och värmepumpsaggregaten. Då dessa är de som föreslagen lagstiftning först kräver ska ha ett köldmedium med låg växthuspåverkan. Under eftermiddagen breddar vi diskussion och kommer fokusera på hur energisystemet kan utvecklas, för att minska beroendet av ryska fossila bränslen samtidigt som EUs klimatpåverkan kan minskas. Det vill säga projekt och diskussioner som knyter an till EU kommissionens paket REPowerEU. Några av delarna i detta paket är mer värmepumpar, delning av energi i neutrala nät och termiska lager som öppnar möjligheten att kunna lagra energi mellan tider då de förnybara intermittenta energikällorna levererar och tidpunkten då ett behov finns. Efter projektpresentationer och diskussioner öppnar vi upp baren för fortsatt mingel. Varmt välkomna!

Den 9 september arrangerade Innovationskluster Varmt & Kallt tillsammans med Energiforsks Värmekluster en heldagsworkshop om geotermi i Sverige, i Energiforsks lokaler i centrala Stockholm. Workshopen, som samlade ett trettiotal deltagare, innehöll såväl tekniska och geologiska, som ekonomiska och finansiella aspekter.

Under workshopens första halva gav Signhild Gehlin, vd på Svenskt Geoenergicentrum, en kort översikt över geotermins principer, tillämpningar och utbredning i världen, innan Jan-Erik Rosberg från Lunds universitet fick ordet för att berätta om den svenska geologin och den borrteknik och geotermiska erfarenhet som finns idag. Den svenska urberggrunden har en geotermisk gradient (temperaturökning med djupet) som ligger runt 15-18°C per kilometer, och på sina ställen kan gradienten uppgå till 20°C per kilometer. Inom geografiska områden med sedimentär berggrund (t ex i stora delar av Skåne) är den geotermiska gradienten 25-30°C per kilometer. Det innebär att om man ska nå temperaturer på 120°C behöver man borra i storleksordningen 4-7 kilometer i svensk berggrund. På de ställen där det finns sedimentär berggrund är ligger den oftast ovanpå kristallin berggrund, vilket gör att den geotermiska gradienten och hårdheten förändras med djupet i samband med övergången mellan sedimentärt och kristallin berggrund. Det senare gör att det kan vara motiverat att anpassa borrmetoden därefter.

Peder Berne från EON berättade om testborrhålsprojektet i Malmö som slutrapporterades i december 2021. Där sökte man efter 140°C temperatur för ett EGS-borrhål (Enhanced Geothermal System, där man spräcker upp berg på djupet för att öka flödeskapaciteten i berget). En viktig slutsats från projektet är att det är viktigt att utveckla tekniken för seismisk data och att kunna tolka data.

Under dagens andra halva stod fokus på ekonomiska aspekter av djupgeotermin. Emil Holmfridsson på Skellefteåkraft gick igenom hur bolaget började intressera sig för djupgeotermi som inslag i värmeproduktionen år 2015 och de kontakter man då hade med ett tyskt geotermiföretag som varit inblandat i flera europeiska geotermiprojekt, bland annat i Cornwall i Storbritannien. Under 2021-22 har Skellefteåkraft tagit fram en projektbudget som styrelsen nu ska ta beslut om. Man uppskattar att borrkostnaden utgör ca 70% av projektkostnaden, vilket betyder att forskning på effektivisering av borrningen snabbt blir lönsamt. Skellefteåkraft är ett kommunalt bolag som vill dela med sig öppet med resultaten från projektet.

Mattias Mörnesten från Baseload Capital gave en inblick i hur gröna investerare ser på geotermiprojekt i Sverige och globalt, och vilka förutsättningar som behövs för investeringar i geotermi. Generellt har man satsat på projekt där man kan nå temperaturer på 100-200°C, och man har projekt bland annat på Island och i Japan och Taiwan. De svenska elpriserna har hittills varit för låga för att det ska vara lönsamt att investera i geotermi här, uppgav Mattias.
Emina Pasic från Energimyndigheten gick igenom de forskningsfinansieringssatsningar som finns och som potentiellt kan passa för djupgeotermiska forskningsansökningar.

Ett uppföljande webbmöte arrangerat av Energiforsks Värmekluster och Varmt&Kallt den 23 september samlade ett 15-tal personer som stämde av lärdomar från workshopen och planerade för fortsatt samling, forskning och utveckling inom geotermi i Sverige.

Är du intresserad av det fortsatta arbetet kan du kontakta Svenskt Geoenergicentrum.